Squeeezer

Ja, hur ska jag börja? Jag ska släppa en stor bomb utav ilska här på bloggen. Om det uppskattas eller negligeras struntar jag faktiskt i. Jag tycker däremot att ni som läser ska tänka om just om detta.

Skitsnack vilket som är för mig och för många andra är en sak man får lyssna på till vardags. Vilket som är kolossalt tråkigt tycker jag. De allra flesta gånger jag hör skitsnack så går det oftast bara in i mitt ena öra och sedan ut i det andra. Emellanåt brukar jag faktiskt småflina inom mig åt individen som man hör det ifrån. Sen frågar jag mig alltid samma sak: varför snackar personen egentligen skit? Är du kanske lite svartis på personen du snackar om? Känner du dig underlägsen eller är personen som snackar skit bara allmänt dum i huvudet? Må jag vara 16 bast, men ibland undrar jag faktiskt om jag verkligen inte om jag har mer att säga till om än en vuxen människa på 40 bast som sitter med sina söner eller döttrar och bara nöter skit. När jag får höra om vuxna som snackar skit om mig personligen som har hänt några gånger är första tanken om dom saknar gravitation. KOM NER PÅ JORDEN!

Vad får man ut utav all skit? Kan inte tänka mig att folk njuter utav att trycka ner människor. Tydligen finns det.

Bullshit tycker helt klart jag är en slags av schizofreni. När man umgås med en ”kompis”, går sedan vidare till andra och snackar skit om tex hur konstig hon/han är, hur fult hon/han klär sig eller hur fult han/hon pratar. Då är man riktigt svag som människa, och varför umgås du ens med personen om det är så mycket fel på den? I allra flesta fall så leder skitsnack bara till bråk eller att folk blir sura på varandra. En person som får höra om att några eller någon pratar skit om den blir ju innerst inne ledsen. Även om personen visar det eller inte. Om man är stark nog så frågar man personen/personerna varför de snackat skit. 99% utav gångerna skulle de skylla ifrån sig på varandra, blir sedan arga på varandra för att dom inte vill erkänna det. Eller för att någon utav dem inte har hållet tyst om vad de pratat om.

Folk säger att de inte bryr sig. Jag tror i själva verket att man blir så van av all skit att man tillslut ser mellan fingrarna även när man får höra det om sig själv.

Jag säger väldigt ofta att jag inte bryr mig om när individer pratar skit om mig. Så är det också delvis, men varför? Varför skulle jag ignorera att någon tycker illa om mig eller bara sitter och hittar på saker om mig som inte ens är sanning? Det tror jag i stor del beror på att man på något sätt vänjer sig vid allt snack. Jag orkar oftast inte lägga energi på en människa som jag själv bara kan se ner på.

Skitsnack gör ingen glad. Så är det.

Skulle kunna skriva så mycket mer om detta. Men klockan börjar bli mycket så ska säga godnatt nu.

Peace